UFF Sweden

from Dagens Nyheter, Sweden,  29 December 2001.

[in English]     [in German]

Bakom kldinsamlingen UFF str ett vrldsomspnnande imperium, lett av en efterspanad dansk. DN granskar en organisation som hotas av konkurs och som skyr insyn.

Stora skulder trots miljonintkter

Av Juan Flores och Nuri Kino


UFF jagas av kronofogden. Skulderna r nstan 4,5 miljoner och konkursen r nra, trots att klderna som svenska folket sknker sljs fr hundratals miljoner kronor. Hur mycket av verskottet som gr till bistnd - och vart resten tar vgen - vgrar UFF att redovisa. 
UFF har de senaste ren varit skyldigt kronofogden miljonbelopp. Nu rr det sig om knappt 3,6 miljoner i arbetsgivaravgifter och skatter samt omkring 800.000 kronor i skulder till leverantrer. Freningen har 136 betalningsanmrkningar och har begrts i konkurs en handfull gnger. DN:s granskning av UFF visar att freningen rimligen borde kunna betala sina skulder. 

Frra ret sknkte det svenska folket 8.900 ton klder och skor genom insamlingen i de gula UFF-kontainrarna. Strre delen av klderna sldes till UFF:s systerorganisation Humana Baltic i Estland och till kldagenten Garson and Shaw. Humana Baltic slde klderna vidare i ett tiotal butiker som de har i Estland. Svenska UFF vgrar redovisa intkterna men uppger att omkring 20 miljoner kronor kommit in genom frsljningen till st. 

Humana Baltic fick dock in mngdubbelt mer. Det rr sig om ver 4.000 ton klder, som enligt insatta kllor kan ha slts vidare fr 30 till 60 kronor per kilo, vilket i s fall som mest skulle ge en kvarts miljard i intkter. UFF driver inga bistndsprojekt i Estland, det r en ren affrsverksamhet med ett verskott som allts inte gr tillbaka till UFF utan in i det internationella UFF, Humana people to people. 

P samma stt gr UFF med frsljningen av klder i Afrika, fast dr sknker UFF klderna i frsta ledet. Dr kan frsljningen i olika systerorganisationer ha gett ytterligare tiotals miljoner kronor som ven de gtt in i Humana. 

Enligt UFF i Sverige gr verskotten frn frsljningen av svenska klder in i bistndsprojekt. Detta r ngot som mnga med erfarenhet av bistndsarbete finner osannolikt. Srskilt med tanke p att UFF/Humana samlar in och sljer klder frn ett 30-tal lnder ver hela vrlden. 

Enligt en afrikansk klla med god insyn i verksamheten lossas det bara i hamnstaden Lubito i Angola omkring 12.000 ton klder frn alla olika Humana/UFF-freningar frra ret. I huvudstaden Luanda har UFF sin strsta verksamhet med 30.000 ton klder som sljs rligen, uppger han. 

Fr nrvarande fr UFF i Angola omkring 15 kronor per kilo fr de slda klderna, vilket skulle innebra ver 600 miljoner kronor rligen. 

Att hela verskottet skulle g in i bistndsprojekten r mindre troligt. 

- Det finns inte heller ngon mjlighet att kontrollera det, eftersom de inte slpper sdan information, sger samma klla i Afrika. 

Humana driver 150 smskaliga bistndsprojekt, som enligt en klla i en bistndsorganisation tillsammans kan kosta omkring 200 miljoner kronor rligen. 

De nio projekt som UFF stder direkt och skyltar med i sin rsredovisning r dessutom just av det slaget, smskaliga och med en budget p 600 000- 700.000 kronor. Den kostnaden delas dessutom med olika statliga bistndsorganisationer, som exempelvis svenska Sida. De nio projekten har kostat UFF sammanlagt 3,2 miljoner r 2000. 

Det br allts bli ett stort verskott p frsljningen av klderna ven efter att hjlpprojekten blivit betalda. Svenska UFF har konsekvent vgrat att frklara hur det verskottet anvnds. 

- Varje UFF-frening r fristende och fr frklara hur den anvnder sina medel, sger Thomas Gregersen, ordfrande i UFF i Sverige. 

Vad har ni fr ansvar fr hur svenska folkets gvor anvnds? 

- Varje frening har revisorer som granskar verksamheten, svarar han. 

Gregersen har ocks svrt att frklara varfr styrelsen i flera r lagt budgetar som de inte kunnat hlla och p det sttet mjlkat freningen p intkter. 

- Det har varit kris i secondhandbranschen. Vi hller p att tgrda vra ekonomiska problem, sger han. 






011229

Sekten lever p svenska klder

Av Juan Flores och Nuri Kino

UFF styrs av den danska sekten Lrargruppen. DN kan i dag presentera dokument som avsljar det som UFF gr allt fr att dlja: att syftet med kldinsamlingen i Sverge r att samla in pengar till den s kallade Tvindrrelsen. Stora summor betalas direkt till sektledaren Mogens Amdi Petersens bostadsadress. 
Varje gng du stoppar klder i den gula UFF-containern eller handlar i UFF:s secondhandbutiker bidrar du till bygget av det vrldsomspnnande imperiet som kommit att kallas Tvind, och som leds av den mytomspunne Mogens Amdi Petersen, som sedan i vras r misstnkt fr skattebrott och efterlyst av dansk polis. 

Hittills har Svenska UFF - som varit i blsvder mnga gnger efter att avhoppare kopplat samman freningen med med Lrargruppen och Tvindrrelsen - kunnat avfrda alla anklagelser. "UFF r helt fristende frn Tvind och Lrargruppen" har bde vice ordfrande Trond Narvestad och ordfrande Thomas Gregersen hvdat, senast fr ngon vecka sedan. De har svarat undvikande p frgan ifall de r med i Lrargruppen och kallat det fr en privatsak som inte har med UFF att gra. Den enda officiella kopplingen mellan UFF och Tvindrrelsen har varit att UFF anvnder sig av Tvinds skolor fr att utbilda de volontrer som skickas att arbeta p bistndsprojekt i Afrika. Detta har UFF frklarat med att det inte finns ngot alternativ till den utbildningen. 

Men se p faxet hr intill. Det skrevs av Trond Narvestad 1999 som svar p en begran frn en grupp anstllda som ville ka ppenheten och demokratisera organisationen. De ville ha en frening med mnga medlemmar, som styrde genom demokratiska rsmten. 

Faxet skrevs till "LG i Sverige", det vill sga Lrargruppen i Sverige, och r kristallklart: LG (Lrargruppen) fr inte tappa kontrollen ver UFF. Narvestad vill ha en organisation som skrar fldet av pengar till LG, frn bde "stora konton" och sm intkter. Man ska ge sken av att vara en del av den svenska folkrrelsetraditionen. I verkligheten styrs alla UFF-freningar i Sverige av samma fem sex personer. 

Drfr r det bara p papperet som UFF r en oberoende organisation - alla som sitter med i styrelsen fr affrsverksamheten r med i Lrargruppen och str under direkta order. 


I dag publicerar DN ocks ett dokument som befster sambandet mellan svenska UFF och sektledaren Mogens Amdi Petersen. UFF skickar rligen relativt stora belopp, enligt deras egna uppgifter rr det sig om runt 100.000 kronor, till freningen Net Up i Ulvsborg, Tvindrrelsens vagga. Net Up r Tvinds/Lrargruppens rekryteringsorgan och fakturaadressen r samma som den som Mogens Amdi Petersen - och ytterligare ett tiotal andra toppnamn inom Tvind - str skrivna p. 




011229

90-kontot anvnds fr syns skull

Av Juan Flores och Nuri Kino

UFF har ett 90-konto. Det ska garantera att gvorna som - sknks till freningen anvnds p rtt stt. Men fr r 2000 redovisar UFF bara omkring 103.000 kronor ver 90-kontot, vilket r brkdelar av de pengar som UFF fr in. 
50.000 kronor av denna summa sknktes dessutom av freningen Volvoanstlldas u-landshjlp.

- Vi sknkte dem till ett srskilt projekt, sger ordfranden Sigvard Kunni, som blir frvnad ver att UFF ltit pengarna omrkta g in p 90-kontot. 
-Det r inte vad vi blivit lovade.

UFF har omkring 1.000 bssor i butiker och restauranger, men trots att det str p bssorna att freningen har 90-konto stts inte in pengarna in p 90-kontot nr de tms, utan gr in p freningens andra konton. Frra ret samlade man in omkring 400.000 kronor genom bssorna, sger vice ordfranden Trond Narvestad.

UFF hanterar inte tmningen av bssorna p rtt stt, menar Frii, Frivilligorganisationernas insamlingsrd. Det r bland annat drfr som UFF nekas medlemskap i branschorganisationen. 

- Nr bssorna tms ska det vara tv personer nrvarande och man ska motrkna p ett srskilt stt. Det gr inte UFF, sger Erik Zachrisson, ordfrande i Frii.

Faktum r att UFF knappt verkar veta vem det r som tmmer bssorna. En som heter Gran ker omkring p heltid och gr det, men vad denne Gran heter i efternamn kan varken UFF i Gteborg eller i Stockholm upplysa om, inte heller om hur man fr tag p honom. 

Enligt Thomas Gregersen, ordfrande i UFF, r det ingenting konstigt med att pengarna frn insamlingen inte gr in p 90-kontot.

- I och med att vi har kontot s str alla vra konton under kontroll av Stiftelsen fr insamlingskontroll. Vi mste inte anvnda oss av 90-kontot, sger Thomas Gregersen.

Varfr vill ni ha ett 90-konto om ni knappt anvnder det?
- Vi vill ha SFI-stmpeln. Den visar att vi r serisa, sger han. 
Bland Frii:s medlemmar r det dock ovanligt att man inte anvnder sig av 90-kontot vid bssinsamlingar.

Lars Sandberg, chef p Stiftelsen fr insamlingskontroll, medger att man ftt proper frn olika hll om UFF.

- Men vr granskning bygger p att varje organisation har en auktoriserad revisor som gr igenom verksamheten och redovisar den p ett srskilt stt till oss. Det har UFF, sger Lars Sandberg. 






011229

Rrelsens "guru" bor i lyxvning

DN


Amdi Petersen, som kallas fr "guru" fr Tvindrrelsen/Lrargruppen, r sedan i vras efterlyst misstnkt fr grovt skattebrott och trolshet i Danmark. Ytterligare tre personer i Tvindledningen misstnks fr brott, bland andra Poul Jrgensen, Tvinds ansikte utt. Polisen slog i april i en uppmrksammad razzia till mot sektens hgkvarter. 
Amdi Petersen startade Lrargruppen - som r den inre krnan av Tvindrrelsen - i brjan av 70-talet med det officiella syftet att driva friskolor i bland annat u-landskunskap. Lrarna fick ln frn danska staten. Rrelsen, som dptes till Tvind efter orten dr den grundades, har ofta varit organiserad i stiftelser och ideella freningar fr att undg beskattning. Den aktuella frunderskningen gller Tvindrrelsens Miljfond som grundades 1987. 

De som gr med i Lrargruppen verlter alla sina ekonomiska tillgngar till rrelsen, och fr fickpengar och kostnader betalda. Man bor enkelt, i kollektiv och har "gemensam tid" vilket betyder att man inte sjlv har rtt att ensam bestmma ver sin tid. 

Medlemmarna kontrolleras bland annat genom hrd arbetsbelastning, vittnar avhoppare om. De vittnar ocks om frtryck, ofrihet och nedbrytning av personligheten, vilket har gjort att Lrargruppen av mnga klassats som en sekt. 

Amdi Petersen har hllit sig undan offentligheten i ver 20 r. I slutet av oktober avsljade Jyllands-Posten att han bor i en 800 kvadratmeter stor taklgenhet p exklusiva Fisher Island utanfr Miami i USA. 




011229

Oklar organisation frsvrar granskning

Av Juan Flores och Nuri Kino


UFF mrkar inte bara om hur pengarna anvnds. Dubbelbottnade freningar och missvisande redovisning frsvrar insyn. 
UFF r uppbyggd med freningar i flera led och tillmpar en sorts koncernredovisning, vilket r ovanligt fr ideella freningar. En frening kan ju inte ga en annan. Den som begr att f veta ngot om verksamheten fr redovisningen fr freningen "UFF i Sverige". Ingenstans syns det att UFF r en mngmiljonrrelse, eller att det allra mesta av klderna sljs i st. Och den som till ventyrs skulle be att f rsredovisningen fr "UFF i Stockholm" stter p patrull. 

Det r dr affrsrrelsen ligger. Ingen som inte r medlem i UFF kan krva att ta del av den. Och UFF har vldigt f medlemmar fr att vara en ideell frening. Enligt vice ordfrande Trond Narvestad r det 19 medlemmar i UFF - frdelat p tv freningar. Tio av dessa sitter i styrelserna. Enligt ordfrande Thomas Gregersen r det dock 65 medlemmar totalt i bda freningarna. 

- P rsmtena kommer bara styrelsen och ytterligare ngon person, sger Sven Dahne, styrelseledamot i UFF i Sverige. 

DN har upprepade gnger bett Thomas Gregersen att f ta del av UFF i Stockholms rsredovisning men nekats detta. P en direkt frga har Thomas Gregersen valt att svara p hur stora intkter och kostnader freningen har. Det rr sig om cirka 80 miljoner i intkter fr r 2000, hvdar han. De kommer dels frn secondhandbutiker och loppmarknader, dels frn frsljningen av klder i st. 

Genom att vlja koncernredovisningen av freningarna kan UFF styra vilka uppgifter man vill lta allmnheten ta del av. Resultatet blir ocks att UFF i Sverige redovisar tillgngar som finns i UFF i Stockholm. 

- Vi har gjort s fr att skilja freningen som fr pengar frn allmnheten frn affrsverksamheten. Att vi tar in uppgifter frn UFF i Stockholm i UFF i Sveriges redovisning beror p att vi nd vill ge en bild av vr verksamhet, sger Thomas Gregersen. 

Genom att UFF drivs i form av ideell frening med allmnnyttigt ndaml blir affrsverksamheten skattebefriad. UFF betalar allts ingen skatt p verskottet frn sin verksamhet och inte heller moms. Eftersom man inte redovisar hur verskottet anvnds finns det inga mjligheter att faktiskt konstatera ifall verksamheten r enbart ideell. Det finns en mngd kommersiella fretag knutna till moderorganisationen Humana People to People. 

Per Olov Johansson, jurist p PRV, r mycket kritisk till UFF:s organisation. 

- Att kalla en firma fr en frening innebr att man inte har samma insyn, att myndigheterna inte kan granska p samma stt som till exempel ett aktiebolag. Man kan ocks frga sig varfr UFF med butiker inte r momspliktigt. 

En annan mrklig sak r att de personer som uppges sitta i UFF-styrelserna inte gr det enligt officiella register. Varje gng styrelsen frndras ska detta anmlas till myndigheterna men det har inte UFF gjort p mnga r. De som driver UFF i dag syns inte ver huvud taget i de officiella styrelserna. Dr finns med ett undantag personer som slutat fr lnge sedan, bland annat en 72-rig kvinna som DN varit i kontakt med och som blir mycket upprrd ver att hon str som ansvarig fr verksamheten. 

- Vi har ingen skyldighet att rapportera frndringar av styrelsen, sger Thomas Gregersen frst. 

Sedan sger han att de ska rtta till det felet. 




011229

Svenskar slnger mest och bst


Det var p uttrycklig order frn Amdi Petersen som UFF bildades i Sverige, ett av de lnder som slnger mest klder av den hgsta kvaliteten. 

Enligt en av de personer som sndes till Sverige fr att starta UFF - men som numera hoppat av rrelsen - finns det inget tvivel p att Lrargruppen styr UFF. 


- verskottet frn Second Hand-butikerna, loppmarknaderna och kldfrsljningen gick d in p ett centralkonto i Danmark. Vi visste exakt hur vi skulle manipulera fr att det inte skulle synas att pengarna gick till Lrargruppen, sger hon.